Hur är människans
•
Kvanthopp: Människans hjärna har sedan istiden krympt med en volym som motsvarar en citron – vad är på gång?
Människans hjärna har sedan istiden krympt med en volym som motsvarar en citron – vad är på gång?
Mätningar av skallvolymen hos människor från olika skeden av vår evolution har visat att Homo sapiens numera har en hjärna som är ungefär 200 kubikcentimeter mindre än våra förfäder som levde i slutet av istiden. Vissa studier tyder på att krympningen av hjärnan har varit som snabbast de senaste tre tusen åren.
Och ingen vet riktigt vad det beror på. Men det är ett fascinerande exempel på att evolutionen aldrig tar en paus, inte heller människans evolution. Den pågår oavbrutet. Och en stor hjärna är inte alltid en evolutionär fördel, tydligen.
Hur som helst, det finns hypoteser om varför vår hjärna har krympt. Vissa säger att det har att göra med domesticeringen av människan. När vi blev “civiliserade”. Hundens hjärna har också krympt an efter som den gick från varg t
•
Människans utveckling
Människans utveckling eller människans evolution är den process genom vilken en grupp primater förändrades till att ha de egenskaper som människan har idag.
Biologiskt definieras människan (ibland kallad den moderna människan) som primat av arten Homo sapiens, av vilken den enda nu levande underarten är Homo sapiens sapiens. I allmänhet betraktas denna underart även som den enda levande av släktet Homo (människor). Människans taxonomi på familjenivå är en något komplicerad fråga. Det är helt klarlagt att människans närmaste nu levande släktingar är de afrikanska människoaporna, schimpanser och gorillor, och nästan helt säkert att schimpanserna är närmare släkt med oss än med gorillorna. Traditionellt har människans släktgren fått utgöra en egen familj, Hominidae, medan schimpanser och gorillor, tillsammans med orangutanger, klassificerats som familjen Pongidae. I denna klassificering kallas vi för hominider. Dock blir det allt vanligare bla
•
Ny populärvetenskaplig skrift berättar om människans evolution
En målsättning har varit att täcka in ett långt tidsperspektiv och berätta både om den kunskap som fanns innan vi lärde oss sekvensera DNA, och visa på vad de senaste tjugo årens nya fynd och nya metoder lärt oss. Liksom att redogöra för vad som är unikt mänskligt jämfört med andra arter som till exempel schimpanserna.
– Kunskap om vår evolution är viktig ur många aspekter. Det allra mest fundamentala är vår förståelse av oss själva. Var kommer vi ifrån, varför har vi de egenskaper vi har och hur har vi utvecklats till den organism vi är idag? Sedan kan man också koppla på andra saker som sjukdomar och riskfaktorer som ärvs ned, säger Mattias Jakobsson.
Känd från TV
Han har även synts i TV:s storsatsning Historien om Sverige under hösten och menar att suget efter kunskap är stort. Många har läst och hört om till exempel upptäckterna av nya människoformer som denisovamänniskan och Homo Floresiensis. Nobelpristagar