Hur växter gör glukos

  • Cellandning växter
  • Vad är cellandning
  • Fotosyntes för barn
  • hur växter gör glukos

    • •

    Fotosyntes avancerad – Bearbetning av glukos

    Del 4 av 4
    I filmen om fotosyntes fick vi se hur gröna växter tillverkar sin egen näring, glukos. En stor del av glukosen löses upp i vatten och transporteras ut ur bladet, genom hela trädet, till rötterna, där den omvandlas till stärkelse och blir till trädets energireserv. Men ombildningen till stärkelse är bara ett exempel på hur glukosen kan omvandlas vidare. Generellt kan man säga att växterna genom sin fotosyntes tillverkar mer glukos än de behöver för att täcka sitt eget energibehov.

    Den här filmen är bäst anpassad från ålder 12 år och uppåt.

    • Produktionsland: Tyskland
    • Produktionsår: 2007
    • Ämnen:Biologi
    • Målgrupper:Grundskola 7-9Gymnasieskola
    • Språk: Svenska
    • Ålder från: 12 år
    • Speltid: 6 min
    • Artikelnummer: 69801
    • Finns även att beställa som DVD

    •

    Vattnets kretslopp och fotosyntesen

    Faktablad

    Solen driver vattnets kretslopp och skapar vindar och vågor. Genom fotosyntes och förbränning driver solen också kolets kretslopp.

    Publicerad 25 mar, 2021 • 3 min att läsa

    Nästan all energi kommer från solen. Solen tillför hela tiden ny energi till jorden, vilket i sin tur påverkar massor med processer på jorden. Det är energi från solen som driver vattnets kretslopp och som får vindarna att blåsa, vilket i sin tur ger vågor på haven.  

    Vindar uppstår när energi från solen sätter fart på luften i atmosfären. Först värmer solen jordytan, som i sin tur värmer luften precis ovanför. Den värmda luften stiger uppåt eftersom varm luft är lättare än kall. Undertrycket, eller tomheten, som skapas på platsen där luften steg gör att annan luft sugs dit: luften rör sig och vindar skapas. 

    Solen driver även vattnets kretslopp. När vattnet värms upp i sjöar och hav avdunstar det och bildar vattenånga som s

    •

    Fotosyntesen och djuren

    Växten, gräset, blomman eller trädet fångar upp solljuset tillsammans med vatten i marken och koldioxid i luften. Växten vill åt väte, syre och kol för att bilda glukos för att själv kunna växa – och kvar till oss människor blir ett överskott av den livsnödvändiga gasen syre!

    Energin som skapas i växterna flödar i den cirkulära matproduktionen och lämnar aldrig kretsloppet. Den kommer till nytta på olika sätt, exempelvis som:

    • Näring till människor och djur
    • Näring till växter i form av stallgödsel, biogödsel och gröngödsel
    • Fossilfritt bränsle i form av biogas
    • Andra produkter såsom skinnklädsel, djurfoder och kosmetika

    I människans tidiga historia var vi inte bofasta, utan vandrade för att följa årstider eller växtlighet och jaktbyten. Eftersom både djur och människor vandrade var utarmning av jorden inte ett problem. Marken och växtligheten återhämtade sig när betande hjordar och människor drog vidare.

    När vi sedan började bo allt längre tid på s