Hur känner man doft
•
Lukt och smak är kemiska sinnen vilket innebär att det är kemiska partiklar (doftämnen) som fångas upp av mottagare (receptorer). Det är celler som identifierar och reagerar på de kemiska partiklarna.
Sinnescellerna för luktsinnet sitter i näshålans tak och till dessa kommer doftämnen som analyseras. Därefter skickas informationen genom luktnerven, till hjärnans luktcentrum. Luktsinnet klarar av att skilja på ungefär 10 000 dofter. Vid förkylning fungerar luktsinnet sämre eftersom det sitter slem (snor) på dessa receptorer.
Luktsinnet är bra på att uppfatta nya dofter, men om man utsätts för samma doft under lång tid filtreras det intrycket bort. Till exempel känner man doften hemma hos andra men det är inte lika att uppfatta den hemma.
Minnet påverkas starkt av lukter. Ofta förknippas händelser i livet med olika lukter, och tvärtom kan en lukt ge upphov till gamla minnen.
På tungan finns många knottror som kallas papiller. På papillernas sidor sitter smaklökar och i
•
Människan känner tio lukter
Amerikanska forskare har tagit fram en förenklad modell för att beskriva luktsinnet. De har utgått från 144 dofter och hur dessa beskrivits av personer som luktar på dem. Forskarna har sedan behandlat informationen matematiskt och kommit fram till att det behövs tio dimensioner, det vill säga tio grundläggande lukter, för att beskriva luktsinnet.
- Välluktande
- Trä/kåda
- Fruktig (icke- citrus)
- Kemisk
- Mint
- Söt
- Popcorn
- Citron
- Frän
- Förruttnelse
Indelningen går dock inte att jämföra rakt av med grundsmakerna, som motsvaras av smakreceptorer på tungan. Modellen för luktsinnet är en matematisk bild som utgår från hur lukterna uppfattas. Att det blir just tio lukter hänger delvis ihop med avgränsningar som forskarna gjort.
– På sätt och vis kan man säga att de data vi utgick ifrån talade om hur många luktkategorier som fanns och vilka de var. Att vi använt adjektiv som till exempel popcorn och mint beror på att det är de ord som personerna i försöket
•
Doftprofessorn: Människan har bättre luktsinne än vi tror.
När vi smakar på något känner vi människor lukt från två håll, vilket ofta ger oss en mer komplex luktbild än den som finns hos de flesta djur. Jonas Olofsson är forskare och har ett stort intresse för vårt luktsinne, som han menar är underskattat och mer intelligent än av många av oss inser.
– Många tror att vi människor ett har dåligt luktsinne, en vanföreställning som går långt tillbaka i tiden. Till och med Aristoteles pratade om hur dåligt människans luktsinne är jämfört med det hos andra djur, berättar Jonas Olofsson, forskare och författare till boken ”Det underskattade sinnet: Om människans okända förmåga att uppfatta dofter”, som släpps i augusti på bokförlaget Natur & Kultur.
Han förklarar att det numera finns forskning som kan jämföra hur känsligt människans luktsinne är i relation till andra djur. Då har det visat sig att människan har ett bättre luktsinne än de flesta.
– Vi har ett väldigt flexibelt luk