Hur mäter man rikedom

•

Är du rik? Vilket är ditt spontana svar? Pengar? Eller tänkte du på alla andra saker man kan vara rik på: Hälsa, vänner, familj, kärlek, glädje, omtänksamhet, balans, utveckling eller ett hem där du kan landa mjukt efter en tuff omgång i världen utanför.

Man kan vara rik på erfarenheter. Man kan skatta sig lycklig för att man kan ta ett andetag, alldeles själv; att man har ett hjärta som slår. Vi glömmer ofta den rikedomen när vi funderar på om vi är rika.

Och ändå; ingen rikedom i världen skulle kunna mätas mot en utmätt tid. Vi kan inte köpa timmar och minuter för kronor och ören, trots det hanterar de flesta människor sina pengar med stor vaksamhet, och sin tid med stor vårdslöshet.

Vad skulle du göra om du bara hade en månad kvar att leva? Skynda dig att jobba över så du får undan pappershögarna? Damma en gång extra så det är fint när du dör? Sortera strumporna i färgordning? Zappa mellan kanalerna för att ha ihjäl tiden? Troligen inte.

Så vad är du rik på, nu när du tänker

•

Senast uppdaterad: 2025-01-15

Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNPper capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på en fjärdeplats. Därefter halkade vi ner i listan, särskilt i samband med 90-talskrisen. Idag ligger vi på 13:e plats.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet kan ses som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna.

År 2023 låg Sverige på plats nummer 13:e i rankingen. Under de senaste tio åren har Sverige varit uppe på som högst en åttondeplats. Även om Sveriges placering skiftat en del under senare år ligger de mer dramatiska förändringarna längre tillbaka i tiden. I början av 1970-talet, efter rekordåren på 1950- och 60-talen, låg Sverige på en fjärdeplats i välståndsligan. Bara US

•

Mätvärden för privatekonomin

Dessa skriver jag ner varje månad

Tillgångar
- Uppdelade på tillgångstyp, exempelvis buffert, ISK, bosparande, etc.
Skulder
Inkomster
- Uppdelat på bruttolön, nettolön, kapitalinkomst
Utgifter
- Uppdelat på några olika kategorier

Från ovanstående räknas automatiskt sparkvoten(skillnaden mellan inkomster och utgifter, i förhållande till inkomster) då jag investerar allt som blir över. Vidare räknas skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs nettoförmögenhetut. Skillnaden mellan förra månadens nettoförmögenhet ger hur mycket mer (eller mindre) du har denna månad än förra. Du vet också (enligt ovan) hur mycket som investerats. Du kan då få ut två intressanta siffror:

Hur mycket du ökat förmögenheten tack vare sparande
Hur mycket du ökat förmögenheten tack vara värdeutveckling på investeringarna

På årsvis skriver jag av en aggregering av ovanstående på årsbasis, allt som står i slutskattebeskedet, orange:a kuvertet, och diverse tj