Hur är moln uppbyggt
•
Olika typer av moln
Alla moln består av samma saker: vattendroppar eller iskristaller som bildats runt dammpartiklar som svävar omkring i luften. Men alla ser inte likadana ut. Det stämmer! Molnen får olika form och storlek beroende på luften omkring dem – temperatur, luftfuktighet och vindförhållanden gör att olika molntyper bildas. Och olika typer av moln ger olika typer av väder.
Vi tittar närmare på de fyra vanligaste molntyperna. Ser du de där fluffiga molnen som är utspridda över himlen? De ser ut som ... blomkål! Det gör de!
Det är cumulusmoln. Cumulusmoln bildas när varm fuktig luft stiger från marken, kyls ned vartefter den kommer högre upp och kondenserar till vattendroppar. Cumulusmoln bildas på en höjd av under 1000 meter. De är låga moln. Cumulusmoln är inte alltid vita som blomkål, de kan vara gråa också.
Tunna moln som innehåller färre regndroppar släpper igenom mer solljus och upplevs som vita, medan tjockare moln släpper igenom mindre solljus och upp
•
Moln
- För andra betydelser, se Moln (olika betydelser).
Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.[1] Ett moln kan också innehålla flytande eller fasta gas-, rök- eller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar.[1][2]Dimma skiljer sig från moln endast genom att dimman når ända ner till marken.
Molnbildning utgår vanligen från mycket små partiklar, kondensationskärnor, på vilka vattenånga antingen kondenserar och bildar små droppar eller deponerar och bildar små iskristaller. Iskristaller kan även bildas från frusna molndroppar. En sådan droppe eller kristall ihop med miljoner andra är för oss synlig som moln. Som regel skapas molnen i samband med vertikala luftrörelser, som exempelvis konvektion, luft som tvingas över en högre liggande terräng eller storskaliga luftrörelser i samband med väderfronter.
Molnbildning
•
Bildning av moln
Cumulusmoln, den vanligaste typen av moln, börjar bildas när energi från solen värmer upp vatten på jordens yta – till exempel i hav, sjöar och floder. Solenergin bryter de bindningar som håller ihop vattenmolekylerna med varandra. När vattenmolekylerna inte längre hålls samman av bindningarna, omvandlas det flytande vattnet till gas – vattnet avdunstar. Gasen kallas vattenånga. Den varma luften med vattenånga börjar stiga ...
men varför? När luften värms upp, kommer molekylerna som luften består av röra sig snabbare. Då tar de större plats. När en luftmassa tar upp mer plats, har den lägre densitet. Och när en gas med låg densitet omges av en gas med högre densitet – i det här fallet kallare luft – kommer gasen med lägre densitet stiga.
Luft som innehåller vattenånga, fuktig luft, stiger också. Vattenmolekylerna består av två väteatomer och en syreatom. De är lättare än molekylerna i luft, som består av två kväveatomer eller två syreatomer. Så varm oc