Hur många psykiska
•
Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp och används vanligtvis som ett samlingsbegrepp. Folkhälsomyndigheten definierar psykiska sjukdomar och syndrom som något som kan uppstå när som helst i en individs liv. Exempel på psykiska sjukdomar- och ohälsa kan vara ångest, depression och utmattningssyndrom. Det kan också bero på ett beroende av alkohol eller droger samt bipolär sjukdom eller psykossjukdomar. År 2021 upplevde 43 procent mellan 16 till 84 år att de hade besvär av oro, ångest och ängslan enligt Folkhälsomyndigheten. Detta är 2 procentenheter mer än 2020.
Psykisk ohälsa diagnostiseras efter att en utredning har utförts. Utredningar genomförs av legitimerade läkare och innehåller bland annat frågor utifrån individens livssituation.
Hur utreder man psykisk ohälsa?
Symtom är det som kan göra att individen söker hjälp, detta kan vara på grund av en känsla av ångest eller ont i magen. Vid en undersökning utreder den legitimerade läkaren individens behov med hjälp av e
•
Hur många har ett gott psykiskt välbefinnande?
De flesta tycker att de mår bra psykiskt
De flesta tycker att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande, drygt åtta av tio, 84 procent. Bland äldre personer 65–84 år finns det högst andel som svarade att de hade gott välbefinnande och det gäller både kvinnor och män. Bland unga kvinnor i åldern 16–29 år var det minst andel som uppgav ett gott psykiskt
Figur 2. Andel i olika åldersgrupper som uppger gott psykiskt välbefinnande.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2024, Folkhälsomyndigheten.
Vad betyder det att ha ett gott psykiskt välbefinnande?
Psykiskt välbefinnande är detsamma som att må bra psykiskt. Det innebär bland annat att man oftast ser positivt på framtiden, känner sig lugn och kan tänka klart och kan hantera problem på ett bra
•
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa har länge varit ett tabubelagt ämne. Men hur vanligt är det med psykisk ohälsa och vad betyder egentligen begreppet?
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är ett samlande begrepp som omfattar både psykiska besvär och olika diagnostiserbara psykiatriska tillstånd.
1. Psykiska besvär
Kan vara oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller kroppsliga symtom som magont och huvudvärk. Dessa kan vara tunga att bära för individen, särskilt om de är långvariga, men ska inte behandlas med medicin eftersom besvären är en reaktion på ”sådant som hör livet till” som inte uppfyller en psykiatrisk diagnos. Besvären är övergående och minskar när situationen förändras eller personen löser problemen eller anpassar sig till dem. Det kan till exempel handla om oro för livssituationen eller specifika händelser.
2. Psykiatriska tillstånd
Innebär psykisk ohälsa som är sådan att medicinsk diagnos kan eller ska ställas. En kombination av symptom ska ha funnits