Hur uppstår röta i
•
röta
(1) vitt begrepp som står för olika typer av nedbrytning av levande eller död organisk vävnad. Oftast orsakas rötan av svampar och bakterier. Vävnadsnedbrytningen uppstår ofta som en effekt av utsöndrade enzymer, som först bereder vävnaderna så att svamparna och bakterierna kan tillgodogöra sig dessa som energikälla.Svampar som växer med tunna hyfer är särskilt väl lämpade för att genomväva olika substrat t.ex. av trä. Rötor kan tillväxa med olika hastighet och växer till så länge som substrat och miljöbetingelser medger det. Röta förekommer såväl i växande träd som i döda stockar i skogen och i virke. Rötor kan orsaka mycket stora ekonomiska förluster, men är också en viktig del av det naturliga kretsloppet (se även rötsvamp).
I skogsbruket betyder rötor oftast rötor av olika slag i de levande träden. Det är en lång rad svamparter som är de huvudsakliga nedbrytande organismerna och deras inverkan kan grovt delas in i de tre huvudtyperna vitröta, brunröta och soft rot. Vitrö
•
Röta
Röta är ett brett begrepp som står för vissa typer av nedbrytning av levande eller döda organiska vävnader, oftast orsakade av bakterier och svampar.
Inom trä- och virkesteknik innebär röta svampangrepp i virke vid förhöjd fuktighet, vilket fördärvar virkets mekaniska egenskaper. En lång rad olika svampar är de huvudsakliga nedbrytande organismerna. Deras inverkan kan grovt delas in i tre huvudtyper, vit- och brunröta samt soft rot.
Vitrötesvampar har förmågan att bryta ner vedens alla huvudbeståndsdelar, cellulosa, lignin och hemicellulosa. Angripna vedpartier får i början en rödbrun anstrykning. I senare stadier ljusnar veden, blir gulvit till vit och fibrös.
Vid brunröta bryts inte ligninet ned. Veden blir brun, krymper och spricker tärningsformat. Soft rot kännetecknas av att det bildas hålrum i vedfibrernas cellväggar. Hållfastheten försämras ofta utan tydliga tecken på angrepp.
Olika träslag har mycket olika motståndskraft mot röta. Av de inhe
•
Mikroorganismer
Virkets beständighet mot mikrobiella angrepp skiljer sig mellan olika virkesslag. Skillnader finns även mellan splintved och kärnved. Om en byggnad drabbas av en röt- eller mögelskada är det alltid ett tecken på bakomliggande fuktproblematik.
Mögel- och rötsvampar kan växa på och i fuktiga byggnadsmaterial, och det är främst rötsvampar som förkortar livslängden hos träkonstruktioner.
Mögelsvampar växer på cellulosabaserade material, men även andra byggnadsmaterial kan drabbas av påväxt som till exempel gipsskivor, isoleringsmaterial, betong samt målade ytor.
Tabell 1. Olika värden för relativ fuktighet (RF) som krävs för att en mögelskada ska kunna uppstå. Värdena gäller i rumstemperatur och under en relativt lång varaktighet för materialet (Johansson et al 2005).
| Materialgrupp |