Hur påverkar träslöjd
•
Ska eleverna få välja materialinriktning inom slöjdämnet?
Text av: Peter Hasselskog
Skolverkets senaste nationella utvärdering, NÄU13, visar att 9 av 10 elever möter slöjdämnet uppdelat i materialinriktningarna textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. Förhållandet är varken förvånande eller anmärkningsvärt då de flesta skolor är byggda med skilda salar för de två materialinriktningarna och genom att en majoritet av slöjdlärarna är utbildade i antingen textilslöjd eller trä- och metallslöjd. Att ämnet sedan Lgr80 benämns slöjd, att kursplanerna sedan mer än 35 år gäller för ett slöjdämne, att eleverna får ett betyg i slöjd är väl känt och behöver inte innebära något problematiskt i relation till att organisera slöjdundervisningen i två materialinriktningar.
Däremot är det förvånande att frågan om eleverna, vanligtvis under högstadiet, ska få välja mellan de två materialinriktningarna så sällan diskuteras och problematiseras. NÄU13 visar att 84 procent av eleverna i åk 9, på sk
•
Träslöjd har aldrig försvunnit ur skolundervisningen. Däremot har det skett förändringar i slöjdens ställning och rörande vilka som haft trä- respektive textilslöjd i skolan. Trots att det funnits skolor i Sverige som givit slöjdundervisning sedan 1700-talet var det först i och med 1878 års normalplan som slöjd togs upp i folkskolan. Slöjden nämndes där som ett ämne som låg utanför schemat och av 1882 års folkskolestadga framgår att det var upp till föräldrarna att avgöra om barnen skulle få undervisning i slöjd. Fem år därefter blev slöjd även ett ämne som togs upp vid folkskoleseminarierna.
Innan 1919 fanns en strikt uppdelning mellan pojkars och flickors undervisning som visade sig i att pojkarna skulle ägna sig åt trä- och metallslöjd medan flickors slöjd inkluderade sömnad och stickning. Genom 1919 års undervisningsplan började denna uppdelning mellan pojkar och flickor luckras upp i och med undervisningen i de tre första klasserna var densamma oberoende av kön. Då skulle
•
Den könssegregerade slöjden
Denna veckotext är lite längre än vanligt. Texten utgörs av en något omarbetad version av diskussionskapitlet i Sara Erkstam och Agnes Olson examensarbete inom ämneslärarprogrammet. Slöjdlärarportalen uppfattar att det råder brist på bra och lättillgängliga texter om slöjd och genus, exempelvis som underlag för seminarier i lärarutbildningen eller som diskussionsunderlag bland verksamma slöjdlärare. Därför publicerar vi här, med Sara och Agnes tillåtelse och hjälp med omarbetningen, en text i syfte att utgöra underlag för reflektion och diskussion om slöjd, slöjdämnet och slöjdundervisning i relation till genus.
Text av: Sara Erkstam och Agnes Olson
Utifrån den forskning och litteratur vi tagit del av i arbetet med vårt examensarbete går det att urskilja att det fortfarande finns en uppdelning utifrån genus i den svenska skolslöjden. Hur uppdelningen ter sig idag skiljer sig från det historiska perspektivets explicita uppdelning i läroplan