Hur blev människor
•
Kvanthopp: Människans hjärna har sedan istiden krympt med en volym som motsvarar en citron – vad är på gång?
Människans hjärna har sedan istiden krympt med en volym som motsvarar en citron – vad är på gång?
Mätningar av skallvolymen hos människor från olika skeden av vår evolution har visat att Homo sapiens numera har en hjärna som är ungefär 200 kubikcentimeter mindre än våra förfäder som levde i slutet av istiden. Vissa studier tyder på att krympningen av hjärnan har varit som snabbast de senaste tre tusen åren.
Och ingen vet riktigt vad det beror på. Men det är ett fascinerande exempel på att evolutionen aldrig tar en paus, inte heller människans evolution. Den pågår oavbrutet. Och en stor hjärna är inte alltid en evolutionär fördel, tydligen.
Hur som helst, det finns hypoteser om varför vår hjärna har krympt. Vissa säger att det har att göra med domesticeringen av människan. När vi blev “civiliserade”. Hundens hjärna har också krympt an efter som den gick från varg t
•
Om den moderna människans uppkomst
Den moderna människan (vi) uppkom i Afrika för ungefär 300 000 år sedan. I den här filmen får man veta vilka egenskaper som gjorde att vi överlevde hettan på savannen och kunde sprida oss över världen. När vi kom till Europa fanns neandertalarna redan där. Efter några tusen år av samexistens försvann neandertalarna och sedan 38 000 år tillbaka finns bara en sorts människa på jorden: vi, den moderna människan.
De här händelserna finns med på tidslinjen
- 400 000 år sedan - Neandertalarna uppstår
- 300 000 år sedan - Homo sapiens uppstår
- 300 000 år sedan – Näst senaste istiden börjar
- 126 000 år sedan – Näst senaste istiden slutar
- 115 000 år sedan – Senaste istiden börjar
- 90 000 år sedan - Homo sapiens lämnar Afrika och sprider sig österut, mot Asien
- 42 000 år sedan (minst) - Homo sapiens kommer till Europa
- 38 000 år sedan - Neandertalarna försvinner
- 12 000 år sedan - Första spår av människor i Sverige
- 10 000 år sedan – Senaste isti
•
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan" [latin]) är ett däggdjur av släktetHomo. Människan tillhör familjen hominider och som i sin tur tillhör ordningenprimater. Alla nu levande människor tillhör underartenHomo sapiens sapiens.[1] Ytterligare en förmodad underart av människan är känd, den utdöda Homo sapiens idaltu. Till släktet Homo räknas även de utdöda arterna neandertalmänniskan, Homo naledi, Homo floresiensis, Homo erectus och flera till i människosläktet (Människor).
Utmärkande för människan är artens kombination av bipedalism (tvåbenthet), anpassningsbarhet (exempelvis kläder och verktyg), finmotorik (händer och fingrar), förmåga till abstrakt tänkande (att visa känslor och empati [medkänsla]), urskilja kausalitet (orsakssamband), tolka språk och symboler och möjligen självmedvetande. Ingen av dessa egenskaper är egentligen unika för människan var för sig, utan återfinns hos olika djurarter – från insekter till andra primater och vala