Hur djupt dränera
•
Vilket grävdjup krävs vid en dränering?
Andra saker att tänka på vid grävning
När man gräver upp längs med husgrundens sidor finns det även en del andra saker som man behöver tänka på, utöver att behålla husets stabilitet så att det inte rör sig. Man behöver bland annat ha kontroll över rörledningar och elkablar som går längs med husgrunden så att man inte gräver av dessa. Information om dessa kan man få genom ritningar eller genom att en erfaren markarbetare inspekterar rör och elledningar. Det är också viktigt att man gräver på ett sätt som minimerar risken för att väggarna i schaktet ska rasa, vilket kan leda till olyckor men även att huset sätter sig.
Lägga ny dränering
När man sedan lägger ny dränering behöver man använda rätt dimensionerade rörledningar och rätt fyllnadsmaterial kring rören. Man behöver även täcka in rören med en geotextilduk för att förhindra att rören slammar igen. Rören ska läggas på rätt djup, vilket innebär en placering som är minst en decimeter unde
•
På vilket djup ska dräneringsrör installeras?
Hur går en dränering till?
När vi på Gårdsmark utför en dränering kommer vi att förbereda tomten så att det finns en plats där schaktmassor kan lagras för att göra minst skada på tomten. Om det krävs att vissa utbyggnader behöver avlägsnas, som exempelvis en altan eller trappa så ombesörjer vi detta. Alternativt förankrar vi utbyggnaderna så att de kan sitta kvar under tiden som arbetet pågår.
Grävning av schakt längs med husgrunden
När alla förberedelser är klara kommer vi använda en grävmaskin för att gräva upp ett schakt längs med husets grund. Schaktet är cirka 80 – 100 centimeter brett och har ett djup som möjliggör att dräneringsrör kan läggas för att få maximal effekt. Normalt behöver vi gräva ett djup som uppgår till några decimeter under husgrundens lägsta punkt.
För att inte riskera att fastigheten rör på sig, vilket kan leda till omfattande skador på fastigheten, så gräver vi normalt upp 1 eller 2 sidor i taget. Nä
•
Det regn som kommer på taken/husarean bör ledas iväg till dagvattenledningarna vid duplexssystem i kommunen, i övriga fall till spillvattenledningen (simplexsystem).
Alternativt kan i sistnämnda fall kommunen ålägga fastighetsägarna att infiltrera dagvattnet från husarean i marken för att slippa riskera breddning i reningsverket (att orenat spillvatten kommer ut i vattendraget, som reningsverket mynnar till, p.g.a för stor tillrunnen vattenvolym).
Vatten som kommer på marken, antingen uppe ifrån eller längs med från annan fastighet, är oxå att betrakta som dagvatten. Det infiltreras normalt i marken av naturen själv. Om marken inte är dränerande får man lägga dränslang/rör runt byggnaden för att avleda detta vatten (speciellt smältvatten på vårsidan) från husgrunden för att inte få fuktskador i den. Dränering får man oxå lägga om det är högre omgivande mark, men det kan vara i form av ett dräneringsdike som spärrar av framfarten. Marken runt byggnaden ska luta utåt från den r