Hur känna igen karl
•
Hur hittar man svamp om man är nybörjare?
Var tusan växer svampen och vad vågar man plocka? Om man är helt ny som svampplockare kan det kännas väldigt svårt. Men det finns busenkla knep!
Om du är total nybörjare är Karl-Johansvampen bra att börja med. Varför? Jo:
1. Otroligt god. Italienarna älskar den, och det borde vi också göra.
2. Kan användas i alla svamprätter. Blir till exempel svingod bara som stekt, i mycket smör och med salt och peppar, till pasta. Mmmmums!
3. Lätt att hitta.
4. Lätt att känna igen.
5. Väldigt svår att förväxla med giftiga svampar.
Bästa tricket för att lära sig känna igen svamp:
Enkelt. Om du tittar på undersidan av hatten på svampar i skogen så har en del skivor under, andra har taggar och några har porer som liknar vanliga disksvampar du har i köket. Karl-johan har disksvampsundersida, och det gör att den hamnar i svampfamiljen Soppar. Alla soppar har disksvampsundersida.
Det smarta med sopparna är att det bara finns tv
•
Karljohanssvamp
Karljohanssvamp (i talspråk ofta karljohan) eller stensopp (Boletus edulis)[10] är en ätlig svamp som förekommer i både löv- och barrskog. Formellt är det en sopp. Den bildar mykorrhiza och är därmed beroende av värdträd. Den förekommer talrikt särskilt efter varma somrar och är en god matsvamp, som med fördel kan torkas på grund av sin starka smak och arom. Det vetenskapliga namnet betyder ungefär "ätlig klump". Svampen växer bland annat i Nordamerika, nästan hela Europa, från Skandinavien till Italien, och stora delar av Asien. Stensoppen är Upplandslandskapssvamp.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Den har ett vitt ådernät på foten och en 10–25 centimeter stor hatt som varierar i olika nyanser av brunt. På hattens undersida finns rör, som hos unga exemplar är vita och hos äldre gulgröna.[12] Köttet precis under hatthuden är något rodnat. Foten kan variera mycket till utseendet, men är vanligen kraftigare än t.ex. strävsopparna. Vissa blir l
•
Bilden av Karl XII förr och idag
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre utpräglad Karl XII-dyrkan fanns under 1800-talet och faktiskt ända fram till andra världskrigets slut.
Bild: SO-rummet.se
Karl XII som ung segrare efter slaget vid Narva 20 november 1700. Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar. Detalj från en målning gjord 1905 av Gustaf Olof Cederström (1845-1933).
Karl XII:s armé var multinationell
Efter andra världskriget hade man fått nog av krig och elände. Då försvann de krigiska hjältarna från skolböckerna.
De personer under 1800-talet som hyllade en aggressiv nationalism, lyfte ofta fram Karl XII som nationell representant. Karl XII var dock ingen rasist. Rasismen var inte uppfunnen på hans tid. Hans armé var en multinationell här med inslag av kosacker, turkar, tyskar samt