Hur får regionen in
•
Så styrs regionerna
Förtroendevalda (politiker) och fritidspolitiker
Regionerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade regionfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom regionstyrelser, i olika nämnder och utskott.
Det finns knappt 4 600 förtroendevalda i landets 21 regioner. Merparten, 94 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Medborgarna väljer politiker till fullmäktige
Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till regionfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i regionvalet ska man dels:
- ha fyllt 18 år senast på valdagen
dels uppfylla något av villkoren att man är:
- svensk medborgare som är folkbokförd i regionen, eller har varit det tidigare
- medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island och har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
- medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år
Den som får rös
•
Senast uppdaterad: 2024-06-19
Regionernas kostnader uppgick till cirka 469 miljarder kronor år 2023. Den stora merparten av detta svarade hälso- och sjukvården för. Regionernas helt dominerande inkomstkälla är skatteintäkter och statsbidrag.
Sveriges 21 regioner (tidigare landsting) har fyra obligatoriska uppgifter:
- Hälso- och sjukvård
- Tandvård för barn och ungdomar upp till 23 års ålder
- Regionalt utvecklingsansvar
- Kollektivtrafik (ansvaret delas med kommunerna)
Regionerna kan också besluta om att frivilligt engagera sig inom ytterligare ett par områden: kultur, utbildning och turism.
Totalt uppgick kostnaderna för regionernas verksamheter till cirka 469 miljarder kronor år 2023. En betydande del av detta, 84,4 procent, utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvården.
Precis som i fallet med kommunerna finansieras regionernas verksamhet i huvudsak av intäkter från kommunalskatten samt intäkter från det kommunala utjämningssystemet .
Det är fritt att använda sig av våra
•
Regionerna och kommunerna ansvarar tillsammans för länets kollektivtrafik. I de flesta län har de valt att bilda ett gemensamt länstrafikbolag som driver trafiken. Vissa regioner har hela ansvaret för kollektivtrafiken.
Snabba beslut om omfördelning
Samtliga regioner har en krishanteringsplan. Målet är att minska risken för att allvarliga händelser ska uppstå och att, om de uppstår, konsekvenserna ska bli så små som möjligt.
Regionen har ständig katastrofberedskap. En tjänsteman i beredskap (TiB) kan nås dygnet runt.
I sin minsta form består regionens krisledning av en tjänsteman i beredskap, TiB. Till dess att regiondirektören är kontaktad, får TiB besluta om hur regionens resurser ska utnyttjas och eventuellt fördelas om. I många fall kompletteras TiB med andra beredskapsfunktioner som läkare i beredskap, RLB.
Krisledningen fördelar resurser
Krisledningens viktigaste funktion är att fördela regionens samtliga resurser (främst sjukvård och kollektivtrafik) på ett s