Hur äter ungdomar idag
•
Ungdomars matvanor
Det gemensamma mellan europeiska och svenska ungdomars matvanor är att man äter för lite frukt och grönt och mjölkprodukter. Dessutom äter ungdomarna mycket mer kött, fett och sötsaker än rekommenderat. Intaget av mättat fett (SFA) och salt (Na Cl) är högre än aktuella rekommendationer.
Ungdomen är en period i livet då det under en kort period sker många viktiga, både fysiologiska och psykologiska, förändringar. Förändringarna påverkar både näringsbehovet och beteenden omkring mat och måltider. Stillasittande och obalanserad kost i barn- och ungdomen verkar programmera och påverka oss ända in i det vuxna livet. Kostrelaterade sjukdomar, de ”icke-smittsamma-sjukdomarna” (non-communicable-diseases), som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes (kardiometabola sjukdomar) verkar ha sin början i det tidiga livet, för att sedan utvecklas vidare under barn- och ungdomsåren – om vi inte gör något... Och vi kan göra mycket själva eftersom mycket handlar om bra mat och tränin
•
Riksmaten Ungdom - så äter ungdomar i Sverige
Föregående caseNästa case
Kort beskrivning
Vad äter ungdomar i Sverige idag? Generellt äter de alldeles för lite frukt och grönt, men för mycket rött kött och chark. De flesta får ändå tillräckligt med vitaminer och mineraler, utom tonårstjejer där var tredje har tecken på järnbrist.
Här presenteras resultat från Riksmaten ungdom, där över 3 000 ungdomar deltog.
I rapporten beskrivs
Livsmedelskonsumtion uppdelat per årskurs och kön samt bakgrundsinformation om deltagarna. Resultaten kan användas som referensdata för barn och ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet som bor i Sverige, eftersom analyser visade på små skillnader mellan deltagarna i denna undersökning och åldersgrupperna i befolkningen i fråga om skolans huvudman, kommungrupp och föräldrars socioekonomiska bakgrund.
Riksmaten Ungdom visar att 9 av 10 barn inte når rekommendationen om dagligt intag av frukt och grönsaker.
21% av barn och ung
•
Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Hälsosam mat påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Hälsosam mat kan bidra till motståndskraft mot till exempel infektioner, lägga grunden för god tandhälsa och ge vår hjärna energi och förutsättningar att fungera optimalt.
Indikatorer för skolbarns matvanor
Vi följer barns matvanor i undersökningen Skolbarns hälsovanor, som inkluderar elever i årskurs 5 (11 år), 7 (13 år) och 9 (15 år). I undersökningen får eleverna ange hur ofta de vanligtvis äter frukost på vardagarna respektive helgerna samt äter måltider med sin familj. De får också ange hur ofta de äter frukt, grönsaker, läsk och sötsaker.
Indikatorer som finns presenterade på sidan:
- Frukost p&ar