Hur länge har bindor
•
Miljövänligare mensskydd
I Sverige förbrukas nästan 500 miljoner bindor, tamponger och trosskydd varje år. Lägger man dem på rad blir de en 8 200 mil lång orm, som skulle kunna slingra sig drygt två varv runt jorden – på väg till tippen.
Det finns åtminstone tre fördelar med återanvändbara mensskydd: de är miljövänliga, mer hygieniska och mycket billigare än en¬gångsartiklar. Hemma i vardagsrummet hos Karin Toft, 31 år, händer det att tygbindorna hänger på tork på en vinda.
– Jag gillar att se hur folk reagerar, säger hon klurigt. Tygbindor betraktas ju ofta som något äckligt; som ett steg tillbaka för den moderna kvinnan. Men jag tycker att vanliga bindor känns plastiga och luktar illa.
Moderna bindor kan suga upp mycket vätska för att de innehåller så kallade superabsorbenter och spärrskikt av plast; komponenter baserade på olja från petroleumindustrin. Farliga ämnen frigörs när de tillverkas, och vid förbränningen släpps koldioxid ut.
Miljön, liksom plånbo
•
Mensen har varit tabubelagd under många århundraden i Norden och många andra samhällen i hela världen. Dess kulturhistoria berättar om hur samhällets perspektiv på kvinnokroppen har präglats av fördomar, myter och en maktobalans mellan könen. Dessutom har det präglat hur olika typer av mensskydd har utvecklats och hur kvinnorna har hanterat mensen under århundraden i Sverige.
Mensen har inte alltid ansetts som något som måste gömmas. Innan 1800-talet var det möjligtvis inte så vanligt alls med mensskydd i det svenska allmogesamhället. Man lät blodet rinna nerför benen, torkade av det med särken och om bloddropparna hamnade på golvet torkade man helt enkelt upp det. I andra samhällsgrupper, som till exempel adeln, var långa tygstycken som lindades och fylldes med gräs eller vitmossa ett alternativ. Vitmossa är en typ av mossa som är väldigt vanlig i svenska skogar och kan ta upp mycket vätska.
Att man inte använde mensskydd kan också delvis hänga ihop med att man inte hade underbyx
•
Återbrukbara mensskydd allt mer populära – barnmorskan: ”Kvinnor är mer miljömedvetna”
Enligt förbundet syns en ökning i användandet av både menskopp och menstrosor i hela landet.
– Unga kvinnor idag är medvetna och om sin rätt att ha en fungerande mensperiod, säger Anja Lundström, som är ordförande för Barnmorskeförbundet Stockholm och arbetar med frågor kring mens och mensskydd nationellt.
”Menskoppen väldigt populär”
Länge har tamponger och bindor varit förstahandsvalet för kvinnor med mens, vilket det fortfarande är, men på senare år har flera återbrukbara alternativa produkter dykt upp på marknaden. Barnmorskan Klockar Linda Nääs tycker det är viktigt att prata om kvinnors tillgång till mensskydd på till exempel skolor och arbetsplatser. Hon beskriver att även i Dalarna väljer allt fler kvinnor flergångsmensskydd på grund av ekonomi, miljö och en ökad medvetenhet.
– Just menskoppen märker vi är väldigt populär, säger hon.
Så bra är de återbrukbara mensskydden – hör ba