Hur många har anorexia
•
Efter pandemin – kraftig ökning av patienter med ätstörningar
Oro, rubbade rutiner och social isolering – för många med ätstörningsproblematik tycks effekterna av pandemin ha förvärrat tillståndet. Det framgår av en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.
Under de senaste tio åren har andelen flickor och kvinnor i åldrarna 11–24 år som fått en ätstörningsdiagnos fördubblats i Stockholms län. I gruppen 11–17 år gjorde 1,4 procent ett vårdbesök som resulterade i en ätstörningsdiagnos år 2021. För 18–24-åringarna var motsvarande siffra 1,6 procent. Den största ökningen skedde mellan 2020 och 2021.
– Redan tidigt i pandemin förutspådde forskare att vi kunde få se en sådan effekt, så på sätt och vis är det inte förvånande. Den bristande strukturen som uppstod i och med pandemin gagnade inte personer med ätstörning, säger Anna Ohlis, överläkare i barnpsykiatri och författare till rapporten.
Eftersom rapporten bygger på registrerade diagnoser
•
Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom
– Jag vill förstå vilka molekylära och neurobiologiska mekanismer som förklarar varför en individ som har anorexia nervosa kan svälta sig själv under en lång period, säger Ida Nilsson. Det är väldigt starka mekanismer i hjärnan som gör att individen inte kan ändra sitt beteende.
Anorexi är vanligare bland flickor
Anorexia nervosa utmärks av kraftig undervikt som ofta är så svår att livsviktiga kroppsfunktioner påverkas. Sjukdomen dominerar vardagen för den drabbade. Tankarna kretsar ständigt kring att väga för mycket och att se tjock ut.
En av hundra flickor och en av tusen pojkar insjuknar. I dag finns ingen effektiv behandling av sjukdomen och det är bara 60 procent som tillfrisknar inom 5–10 år.
De flesta människor har svårt att gå ner i vikt och många går upp igen efter en viktnedgång men personer med anorexi kan stanna kvar i en extremt låg vikt under lång tid, ibland hela livet. De verkar inte svara på de hungersignaler som kroppe
•
Sjukdom med många ansikten
En ätstörning behöver inte synas utanpå och kan drabba vem som helst. Länge har förenklade förklaringsmodeller florerat medan de drabbade och deras anhöriga famlat efter egna svar. Nu satsar forskarna vid Karolinska Institutet på att skilja myt från sanning.
– Vid anorexia nervosa ingår undervikt i sjukdomsbilden. Men personer med bulimia nervosa eller hetsätningsstörning är ofta normalviktiga eller överviktiga, och de utgör tillsammans den största gruppen, säger Cynthia Bulik.
I brist på säker kunskap har också tveksamma eller direkt felaktiga förklaringar till ätstörningar florerat i olika perioder. Det har ofta varit svårt att skilja sjukdomens kärna från det som Cynthia Bulik kallar dess kulturella paketering.
EN AV DE TIDIGASTE beskrivningarna av ätstörningar rör nunnan Katarina av Siena som levde på 1300-talet. Hon fastade under lång tid av religiösa skäl. Omvärlden imponerades av hennes till synes obegrä