Hur många klyftor har
•
I Sverige ökar klyftorna snabbast
– I början av 80-talet var Sverige världsmästare i jämlikhet. Det var förmodligen ett historiskt ögonblick. Det finns inga andra exempel i världshistorien på ett demokratiskt land som haft så små ekonomiska klyftor.
Att Sverige utmärker sig som det land som förändras snabbast syns tydligt om man jämför inkomstutvecklingen för den fattigaste och rikaste tiondelen av befolkningen de senaste 20 åren.
80-procentig inkomstökning för de rikaste
– Kurvan för det lägsta inkomstskiktet i Sverige har i princip varit platt. De har inte förlorat något i absoluta termer. Men de har heller inte vunnit något – och det har stått stilla under 20 års tid. Samtidigt har inkomsterna för den rikaste tiondelen ökat avsevärt. Deras disponibla inkomster har vuxit med närmare 80 procent, säger Michael Förster.
Orsaken till utvecklingen har skärskådats av de svenska nationalekonomerna Jesper Roine och Daniel Waldenström. Roine och Waldenström är med i det internationell
•
Poddavsnitt #139 Om polarisering och klyftor
En tes som många nationalekonomer och statsvetare och även socialpsykologer för fram är baserad på individualismens landvinningar på bekostnad av ett synsätt på att gemenskap är viktigt.
Med utgångspunkt i historien kan vi se att efter andra världskriget var det total överlappning mellan det staten kunde göra och det gemenskapen ville åstadkomma i samhället. Detta var något alla ställde upp och det skapade en känsla av gemenskap.
På 1970 talet och tidigt 1980-tal kan vi se en brytpunkt när individualismen gör stora framsteg i synsättet, både på vänstersidan och högersidan men på lite olika sätt. Det som fick stå tillbaka var en förståelse för att gemenskapen skapar mervärde i sig.
En stor orsak till de klyftor vi kan se idag har sin grund i individens möjlighet till högre utbildning, menar Måns.
Podcast Demokratiresan finns där poddar finns.
Avsnitt 139 Om polarisering och klyftor
Medverkande
- Måns Söderbom, professor i National
•
Klyftor mellan fattiga och rika kräver stora satsningar
Ingen ska lämnas utanför, var löftet från världens länder 2015. Att löftet inte kommer att infrias är tydligt i årets rapport om hur det går med världens utvecklingsarbete enligt Agenda 2030.
Årets rapport om FN:s utvecklingsplan Agenda 2030 visar att bara 15 procent av de 169 delmålen i agendan beräknas nås till 2030. Nära hälften av delmålen går för långsamt, 19 procent har gått åt fel håll och 17 procent står stilla.
Det finns fortfarande små tecken på positiv utveckling vad gäller till exempel minskad barnadödlighet och antal nya fall av HIV, tillgång till vatten och avlopp samt bredband men på det stora hela är rapporten än en gång dyster läsning.
Den extrema fattigdomen och hungern har bitit sig fast. 719 miljoner var fortfarande extremt fattiga 2022 och trots att de hade jobb levde cirka 241 miljoner arbetare i extrem fattigdom 2023. Gapet mellan inkomstökning per capita fortsatte att växa mellan