Hur lång är fastan

Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning. Fasta påbjuds inom många religioner som andlig förnyelse, renande process, botgöring med mera. Man kan också fasta av hälsoskäl, ibland på uppmaning av läkare, exempelvis inför vissa typer av operationer, röntgenundersökningar eller blodprov. Det är inte helt ofarligt att fasta om det görs fel eller i för stor omfattning. Är man ovan vid fasta bör man kontakta en läkare eller dietist innan man börjar fasta.

Fasta inom olika religioner

[redigera | redigera wikitext]

Fastan har olika längd och innehåll i olika religioner.

Bahá'í

[redigera | redigera wikitext]

• 19 dagars fasta från 2 mars till och med 20 mars.
• Man fastar under den nittonde månaden i bahaikalendern.
• Påbjudet från 15 till 70 års ålder.
• Inte bindande för barn, gravida, sjuka, resande eller svaga.
• Man äter och dric

  •

  Askonsdagen

  Onsdagen efter fastlagssöndagen inleds fyrtiodagarsfastan, som är en förberedelsetid inför den kristna påsken. I kristendomens barndom var det två eller tre dagars fasta som gällde, men på 300-talet utökades det, för att påminna om de 40 dagar som Jesus fastade i öknen.

  46 dagar

  Eftersom det ansågs olämpligt att fasta på söndagar så är perioden mellan fastans första dag (askonsdagen) och dess sista (påskafton Öppnas i nytt fönster.) i själva verket 46 dagar. Under denna period i det kristna kyrkoåret betonas numera tid för eftertanke och bön, liksom insamling av pengar och informationsarbete till förmån för hjälpbehövande världen över.

  Benämningen från medeltida sed

  Askonsdagens namn kommer från den medeltida seden att strö aska över sitt huvud för att visa att man ödmjukt ångrade sina synder och var redo för botgöring. De som besökte en gudstjänst den här dagen fick ett korstecken av aska i pannan ritat av prästen. Seden att strö aska över sig har funnits länge och

  •

  Påskfastan

  Fastan hänvisar hit. Se även fasta.

  Påskfastan, fastetiden eller bara fastan är perioden för de kristnasfastetid till minne av Jesu frestelse.

  Påskfastan pågår i västkyrkan i 40 dagar före påsk, söndagar undantagna. Fastetidens sjunde och sista vecka heter stilla veckan och avslutas med påskafton. I kristen tradition är det veckan efter påskhelgen som kallas påskveckan. I östkyrkan utbildade sig tidigt seden att fira lördagen som festdag jämte söndagen och därför undanta båda dessa veckodagar från fastan. Därför pågår påskfastan där i åtta veckor alltsedan 600-talet.^[1]

  Fastan var viktig i medeltidensSverige, men efter reformationen under 1500-talet, då kyrkoårstiden i Svenska kyrkan visserligen behölls, praktiserades inte längre traditionen med bokstavlig fasta. Reformatorerna godkände fastan endast som "en utvärtes anständighet", men förkastade varje påbud om den och gjorde även i detta fall samvetsfrihetens grundsats gällande. Dock fastade man på å