Hur många kungahus
•
Så mycket fick kungafamiljen i apanage
Det svenska kungahuset får närmare 150 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar årligen. Hälften av det går grovt räknat till driften av slotten och resten till vad som kallas det kungliga apanaget, alltså i fjol cirka 74 miljoner kronor.
Hur mycket som går direkt till kungligheterna har tidigare varit hemligt, men i årsredovisningen för 2021 framgår tydligare hur mycket som går till var och en i vad som kallas rambeloppet, 13,6 miljoner kronor av det 74 miljoner stora apanaget
Mest till kungen och drottningen
Kungen och drottningen fick 8 miljoner, kronprinsessan Victorias familj fick 4,5 miljoner kronor och prins Carl Philips familj 1,1 miljoner kronor. Att barnen inte får lika mycket, prinsessan Madeleine får dessutom inget alls, har sina skäl.
– Det beror på att de har helt olika roller, och vilka kostnader som är förenliga med de här rollerna. Annars brukar man kanske säga att i en vanlig familj ska barnen få lika mycket pengar, men
•
Monarki
| Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-07) Motivering: Monarker föds och dör, inte alltid det uppdaterats. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Monarki (från grekiskamonos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark. Det har tidigare i historien ofta funnits valmonarkier, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv inom en och samma ätt. Något som skiljer en monarki från en republik är att i en monarki är monarken oftast statschef på livstid, medan statschefen i en republik normalt är vald för en viss ämbetsperiod. Det finns i dag 29 monarkier i världen.
Monarkin har olika namn beroende på vilken titel statschefen har. Är det en konung eller drottning kallas den konungadöme. Är det en hertig eller hertiginna kallas den hertigdöme. Är det en furste eller
•
Monarki i Europa
Det finns tolv monarkier i Europa. Av dessa är tio suveräna stater där statschefen (monarken) ärver sitt ämbete medan en (Vatikanstaten) kan definieras som ett valkungadöme, där påven väljs vid den så kallade konklaven. Andorra har två furstar, biskopen av La Seu d'Urgell i Spanien och Frankrikes president. Vanligen behåller monarken sitt ämbete livet ut; alternativet är abdikation. I början av 1900-talet var Frankrike den enda större republikanskastaten i Europa. Bland de mindre staterna hade, och har, Schweiz och San Marino långa republikanska traditioner. Republikanismens verkliga genombrott kom kring 1918–1920 i samband med att nya stater bildades efter första världskriget, och idag är de flesta stater i världen republiker med direkt eller indirekt valda statschefer.
Europas monarkier är:
De flesta europeiska monarkierna är konstitutionella monarkier, vilket innebär att monarken inte påverkar politiken i staten: antingen förbjuds monarken juridisk