Spindel hur många
•
Spindlar
Spindlar (Araneae) är en ordning inom klassenspindeldjur med över 42 000 arter spridda världen över. Gruppen är rovlevande och olika insekter är den viktigaste födan. Kännetecknande för spindlar är att kroppen kan indelas i två övergripande delar, framkropp och bakkropp, och att de har åtta ben ordnade i fyra benpar. På bakkroppen finns spinnvårtor för produktion av silkestrådar, en egenskap som skiljer dem från andra spindeldjur. Silkestråden som spindlar producerar består av en tunn och stark proteinsträng och har många olika användningsområden. Bland annat används silkestråden för att spinna nät, för att vira in byten och som material för äggsäckar.
Spindlar har ett par chelicerer, även kallade käkar, som används för att hugga byten. Alla spindlar, undantaget några som saknar eller möjligen saknar giftkörtlar, kan injicera gift för att skydda sig själva eller för att döda och bryta ner byten. Endast omkring 200 arter har dock ett gift som är starkt nog för at
•
Vilka spindlar finns i Sverige?
Svenska spindlar är inte farliga för människor. Spindlar kan antingen vara kringströvande och utan fångstnät eller mer bofasta och nätbyggare. I världen finns det över 42 000 kända spindelarter, varav ungefär 730 arter i Sverige. Det är svårt att sanera spindlar inomhus. Det är även svårt att göra något förebyggande för att slippa spindlar inomhus. Det bästa sättet att minimera antalet spindlar är att hålla rent och torrt.
Kontakta oss
Vi hjälper dig!
På den här sidan har vi samlat information om spindlar i Sverige som kan vara bra att veta. Om du upplever problem med spindlar är du välkommen att kontakta oss för rådgivning.
Fakta om spindlar
Spindlar är ryggradslösa leddjur med två kroppssegment, åtta ben och ofta men inte alltid åtta ögon. Alla spindlar är rovdjur och kan spinna tunna silkestrådar. Silket används för att fånga insekter i spindelnät men det finns flera spindlar som inte använder spindelnät för att jaga uta
•
Spindlar äter minst lika mycket som vi
Hoppstjärtarna har en världsvid utbredning och omfattar omkring 9 000 arter, varav ca 300 i Sverige.
De är 0,4–5 (utomlands upp till 10) mm långa och vinglösa och har cylinder- eller klotformig kropp, fyrsegmenterade antenner och upp till 8 + 8 punktögon. Mellan punktögonen finns dessutom ofta ett ljuskänsligt organ, medan hoppstjärtar helt saknar fasettögon.
Hoppstjärtar förs till klassen urinsekter eller till en egen klass, och har flera från övriga insekter avvikande drag, varför deras tillhörighet till insekterna ibland har ifrågasatts.
Bakkroppen består av endast sex eller färre segment (elva hos övriga insekter).
På det fjärde bakkroppssegmentet finns hos flertalet en hoppgaffel (därav det svenska namnet), med vars hjälp de kan åstadkomma upp till 10 cm långa hopp och därigenom undkomma angripare.
Vissa strukturer, bland annat en fåra längs djurets undersida, antyder dock släktskap med insektsordningen trevfotingar, vilka tillsam