Hur påverkar typen av


  • Genetisk drift
  • Vad är genetisk variation
  • Läs vår nya svenska sammanfattning "Hur påverkar puberteten risken att utveckla autoimmun (typ 1) diabetes?" Alla TEDDY-studiens resultat samlas.
  • hur påverkar typen av
  • Frågor om träning

    Varför mår jag inte bra av träning?

    Fråga: Jag har förstått att andra mår bra av att träna. Men detta har jag aldrig upplevt. Vad kan det bero på och går det att göra något åt det? För även om jag vet att jag måste träna för att kroppen ska må bra så vore det ju trevligt att inte må sämre efter varje träningspass än jag gjorde innan. / Helena 

    Svar: Vid träning utsöndras en rad ämnen, exempelvis dopamin, noradrenalin och endorfiner, som man ofta tillskriver de positiva effekter människor upplever under och efter ett träningspass, såsom ökad koncentration, motivation och glädje. Forskning har dock visat att det finns stora skillnader i hur människor upplever träning. De flesta upplever tillfredsställelse och ökat välbehag medan vissa upplever mer negativa känslor. Vår inställning till träning, om vi tränar och hur mycket, är starkt kopplat till genetiska faktorer. Hur vi känslomässigt upplever träningen verkar också kunna förklaras av våra gener. Föga

    Sammanfattning

    Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Årligen insjuknar cirka 200 per 100 000 vuxna i diabetes, av dessa är cirka 90 % typ II diabetes. Att få diabetes innebär stora förändringar i livet som påverkar individen på alla plan, psykisk, fysiskt och psykosocialt. I livsstilförändringarna ingår kost och aktivitetsförändringar, men också förändring när det gäller tobak och alkohol konsumtion, samt extra uppmärksamhet inför resa och vid sjukdom. Att handskas med sjukdomen är en krävande process som kräver både mental förberedelse och en god egenvård. Huvuddelen av behandlingen inom diabetes typ II ligger i patientens egenvårdsintresse. Sjuksköterskans roll är att stödja patienten och att undervisa pati

    Hjärnan mår bra av fysisk aktivitet

    Att röra på sig regelbundet påverkar flera funktioner i hjärnan och nervsystemet. Till exempel förbättras koordination, balans och reaktionsförmåga. Den kognitiva förmågan bibehålls, framför allt förbättras minne, planering och koordinering av uppgifter. Dessutom blir kvaliteten på sömnen bättre och depressiva symtom minskar.

    Regelbunden träning har i djurförsök visat att produktionen av nya nervceller ökar i hjärnan, särskilt i områden som har betydelse för minne och inlärning.

    När vi rör oss bildas det mer av tillväxtfaktorn BDNF (Brain-Derived-Growth-Factor) som fungerar ungefär som ett slags gödningsmedel för hjärnan. Den här faktorn stimulerar bildningen av nya nervceller men skyddar också mot att nervcellerna bryts ner. Det gör att det både blir lättare att lära sig nya saker och att komma ihåg sådant vi redan lärt oss

    Fysisk aktivitet gör också att det bildas fler små blodkärl i hjärnan. Det leder till en ökad tillförsel av syre och när