Hur är kejsaren
•
Kejsaren av Japan
Japans kejsare är idag, enligt författningen, en "symbol för staten och för folkets enhet", med funktioner som motsvarar en statschef i en konstitutionell monarki av europeiskt snitt. Kejsarens titel på japanska är tennō (japanska: 天皇?, ten'nō). Genom missförstånd i västvärlden har även titeln mikado använts, vilket egentligen betyder "höga porten" och syftar på kejsarpalatsets port och regeringen.[1]
Namngivning
[redigera | redigera wikitext]När en kejsare tillträder tronen sätts ett namn på hans regeringsperiod (nengō), ett namn som har en viss betydelse och står för vad kejsaren vill att hans styre ska kommas ihåg för. Regeringstidens namn blir också det namn som används om kejsaren efter hans död, som hans postuma namn. Under kejsarens livstid omtalas han med något av flera ord för "kejsare".
I västvärlden brukar moderna japanska kejsare omnämnas med sitt personnamn, något som inte förekommer i Japan. Den japanska kejsaren under andra v
•
Selma Lagerlöf – Kejsarn av Portugallien
Kejsarn av Portugallien (alternativt används titeln Kejsaren av Portugallien) är en roman av Selma Lagerlöf som utkom 1914.
Referat, tema och analys
Romanens handling inleds med att Jan Andersons hustru Katrina föder deras första barn. När det läggs i famnen på Jan börjar hans hjärta slå som det aldrig gjort förut. Det är han som bestämmer att hon ska heta Klara Gulla.
Jan och Katrina är enkla sockenbor och Lagerlöf låter deras dialekt och det bondska bli en del av språkbruket i romanen, vilket bidrar med tidsanda och miljö åt berättelsen som utspelas i värmländskt bygdeliv under andra hälften av 1800-talet.
Handlingens struktur är delvis episodisk och inledningsvis med födsel, dop, skolexamen och så vidare där Klara Gulla blir äldre och äldre medan kapitlen avverkas.
Typiskt för Lagerlöf är hur hon för in det övernaturliga. Gränsen mellan vidskepelse samt tron på närvaron av troll och jättar gentemot vad som kan förklaras naturli
•
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en konung, även om denna skillnad i våra dagar inte har någon praktisk betydelse. I Europa har titeln framför allt använts för monarkier som hävdar ett arv från Romerska riket.
- Olika kejsare listas nedan under sina respektive riken.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Rom
[redigera | redigera wikitext]Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr.). Efterföljande kejsare av det romerska riket tog namnet som sin titel för att legitimera sin ställning med ett slags fiktiv adoption. I klassiskt latin uttalades namnet "kajsar", medan uttalet i modernt latin har förändrats till "sesar" och det är det klassiska uttalet som gett oss